Vårdnadstvistens riskbedömning vid våld och missbruk

Risker kring barnet i domstolsprocessen

Av 6 kap. 2 a § andra stycket Föräldrabalken framgår att domstolar i bedömningen av vad som är bäst för barnet i mål om vårdnad, boende och umgänge, utöver barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, särskilt ska beakta risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars kan komma att fara illa. Det kan finnas situationer då barnets behov av kontakt med den ena föräldern står i strid med barnets bästa. Det är dessa situationer som domstolen behöver bedöma för att kunna fatta avgörande beslut i vårdnadstvister som är förenliga med barnets bästa.

Historik av våld i vårdnadsprocessen

Det kan ibland framstå som uppenbart att det föreligger en risk för barnet att bo hos eller utöva umgänge redan med anledning av att föräldern har en historia av våld och missbruk. Verkligheten kan dock vara mer komplicerad än så inför bedömningen av vad som kan anses mest förenligt med barnets bästa i vårdnadsmål. I vissa fall är svårt för domstolen att avgöra om det alls föreligger några riskfaktorer för barnet. För det fall att sådana riskfaktorer föreligger har domstolen att fråga sig hur stor risken är för att de kan komma att förverkligas och viken inverkan de i sådant fall kan ha på barnet.

Domstolens identifiering av riskfaktorer

Domstolens bedömning av barnets bästa i mål om vårdnad tar avsteg i stödbevisning och vad som är känt om barnets förhållanden utifrån exempelvis eventuella brottmålsdomar, friande såväl som fällande, vårdnadsutredningar, vittnesförhör, sjukjournaler etc. I de fall då en förälder gör en eller flera riskfaktorer gällande mot den andra föräldern utan stödbevisning tvingas domstolen göra en bedömning av föräldrarnas allmänna trovärdighet och tillförlitlighet vilket alltid är vanskligt och kan rendera i skilda bedömningar utifrån den enskilda domstolen. Därför är det som förälder viktigt att utöver polisanmälan även för egen del dokumentera skador på barnet eller andra i familjen med fotografier och ljud- eller videoinspelningar för att domstolen lättare ska kunna bedöma att det är sannolikt att riskfaktorer föreligger innan de beslutar om eventuellt umgänge för barnet.  

Sannolikheten för riskens förverkligande i vårdnadsmål

Efter att en eller flera riskfaktorer identifierats och konstaterats i vårdnadstvisten ska domstolen övergå till att pröva risken för att riskfaktorerna förverkligas och innebär en reell skada för barnet. Denna prövning ska vara framåtsyftande och grundar sig på en sannolikhetsbedömning. Domstolen beaktar omständigheter som tidigare övergrepp, hotelser, missbruk och psykisk sjukdom. Avseende tidigare övergrepp beaktas sådant som allvarlighetsgrad, tidpunkt och systematik. I den här delen ska även skyddsfaktorer beaktas, så som den andra förälderns situation och relation till barnet, socialt nätverk och dylikt.

Om den andra föräldern dömts för en enstaka brottslig handling mot barnet för längesedan och relationen mellan den föräldern och barnet normaliserats sedan dess anses sannolikheten för riskfaktorernas förverkligande som lägre än om allvarligare övergrepp skett i närtid och inneburit en systematisk kränkning av barnet.

Barnets bästa i det enskilda målet

Av naturliga skäl är det svårt att adressera och behandla samtliga risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i tvistemål om vårdnad, boende och umgänge. Det är den enskilda domstolens bedömning till syvende och sist vilket innebär en individuell och skräddarsydd lösning efter de förhållanden som råder för det enskilda barnet.