FÖRÄLDRARS RÄTTIGHETER VID LVU

Gratis rådgivning

Specialistkompetens inom familjerätt

Circle

01

Särskild kompetens i vårdnadstvister, arv och bodelning

Circle

02

Internationell erfarenhet

Circle

03

SkROLLa nedåt
›Kunskapsbank›Föräldrars rättigheter vid LVU

Socialtjänsten beslutar om vård mot vårdnadshavares vilja

När barn omhändertas och placeras med stöd av LVU kan det vara svårt att acceptera och förstå ett sådant beslut som förälder. Ett sådant beslut om omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU fattas av socialnämnden men fastställs av Förvaltningsrätten. När det sker omedelbart går processen ofta snabbt från att beslutet fattats till att placeringen påbörjas, ofta sker det samma dag. Socialtjänsten behöver sedan inkomma med en ansökan om vård enligt 2 § eller 3 § LVU till Förvaltningsrätten. Det är också möjligt att socialtjänsten ansöker om vård enligt LVU utan att agera omedelbart.

Socialtjänsten utreder barnets eller den unges behov

När socialtjänsten inleder en utredning kring ett barn som kan leda till ett beslut om placering enligt LVU är det främst vårdnadshavare som är part i utredningen. Det innebär att vårdnadshavare får ta del av utredningen och allt material som socialtjänsten inhämtat. De ges möjlighet att kommentera utredningen vilket regleras av förvaltningslagen där alla parter har rätt till insyn. Det ska även finns utrymme att kommentera den analys och den bedömning som socialtjänsten har gjort i utredningen liksom de behov som socialtjänsten har kommit fram till att barnet eller den unge har.

Att genomföra vård enligt LVU

Att tvångsomhänderta någons barn innebär i praktiken att socialtjänsten överlämnar barnets omsorg till en familjehemsförälder eller till personal på ett Hem för vård eller boende (HVB) samt i vissa fall en SIS institution. Detta sker genom ansökan om LVU till Förvaltningsrätten tillsammans med ett beslut om placering där det framgår vart vården av barnet eller den unge ska äga rum. Det innebär att socialtjänsten ska matcha barnet eller den unges behov mot vårdgivarens förmåga och möjlighet till att tillgodose de behov som barnet eller den unge har av vård. Dessa behov ska vara väl utredda av socialtjänsten i det beslutsunderlag som de översänder till Förvaltningsrätten. Det ska således upprättas en vårdplan där det framgår hur behoven ska bli tillgodosedda under vårdtiden.

Rätt till ombud i LVU process

Vårdnadshavare har rätt till ett eget juridiskt ombud som företräder dem i LVU processen. Detta ska i regel socialtjänsten meddela till Förvaltningsrätten i god tid så att ombudet även kan närvara vid socialnämndens sammanträde där beslutet om att ansöka om tvångsvård fattas. Ibland kan det dock gå snabbt när socialtjänsten fattar ett beslut om ett omedelbart omhändertagande och då kan det dröja lite längre tid innan vårdnadshavaren får ett ombud. Om vårdnadshavarna inte lever tillsammans brukar förvaltningsrätten utse ett ombud vardera till parterna då det inte är ovanligt att vårdnadshavare kan ha skilda uppfattningar avseende LVU vården och vilka behov som föreligger. Det är ombudet som för vårdnadshavarens talan gentemot förvaltningsrätten och socialtjänsten.

Vem kan klaga på beslut om tvångsvård?

Det är Förvaltningsrätten som fattar beslut om tvångsvård. Både socialtjänsten och vårdnadshavare närvarar vid förhandlingen och i regel företräds båda parter av ett juridiskt ombud. När förvaltningsrätten fattat sitt beslut har båda parter och även den unge om den är över 15 år, möjlighet att överklaga beslutet till Kammarrätten. Där prövas frågan om vård på nytt och ett beslut fattas i målet. Om detta beslut ska överklagas så krävs i regel ett prövningstillstånd för att Högsta Förvaltningsdomstolen ska ta upp frågan och pröva den på nytt. Detta sker mycket sällan och det innebär att det behöver finnas särskilda skäl till att målet ska tas upp för prövning.

Umgängesbegränsning under LVU vård

Om socialtjänsten och vårdnadshavare inte kan komma överens om hur umgänget med barnet eller den unge ska utformas under vårdtiden kan socialtjänsten behöva fatta ett beslut om hur umgänget ska genomföras. Det innebär ofta begränsningar om hur och när vårdnadshavare kan träffa och i vissa fall även ringa till sitt barn. Även detta beslut går att överklaga till Förvaltningsrätten för en prövning, dock är det sällan som vårdnadshavare har rätt till ett juridiskt ombud i just denna process. 

Föräldrar kan omfattas av beslut om umgängesbegränsning

Om en förälder, som inte är vårdnadshavare, har ett beslut om umgänge fattat i tingsrätten kan även denna förälder omfattas och vara part i beslutet om umgängesbegränsning. Det innebär att föräldrar med umgängesrätt kan överklaga beslut om umgängesbegränsning till Förvaltningsrätten om socialtjänstens beslut inskränker i den rätt till umgänge som prövats av tingsrätten. På så sätt är föräldrar utan vårdnadsansvar inte rättslösa utan kan driva frågan om umgängesrätt i tingsrätten för att kunna bli part och därmed omfattas av socialtjänstens umgängesbegränsning.

Klaga på socialtjänsten hos IVO

Det kan vara svårt som förälder att få gehör för sina synpunkter och önskemål hos socialtjänsten under en LVU placering. Det innebär dock inte per automatik att socialtjänsten juridiskt har gjort något som är fel. Det händer ändå att även socialtjänsten agerar på sätt som kan klandras avseende myndighetsutövningen och bemötandet som de gett familjen, vilket föräldrar kan klaga på till tillsynsmyndigheten Inspektionen för Vård och Omsorg ( IVO ).  IVO bestämmer utifrån klagomålen och de synpunkter som inkommit om de vill inleda ett granskningsärende eller inte. Detta beslut går dock inte att klaga på.

Innehållsförteckning

Kostnadsfri bedömning av ditt ärende

Kontakta oss