Bodelning vid makes död

Bodelning med anledning av makes död

Då reglerna skiljer sig åt gällande bodelning mellan sambor och mellan makar kommer följande artikel enbart behandla bodelning mellan makar samt vad som gäller när det sker med anledning av makes död. Ett äktenskap kan upplösas antingen genom äktenskapsskillnad eller med anledning av en makes död. I båda fallen ska en bodelning göras genom att det upprättas en skriftlig handling.

Bodelningen är den åtgärd som löser upp den så kallade giftorättsgemenskapen som makar annars har. Utgångspunkten är att all egendom som var och en av makarna har - som inte är enskild egendom eller utgör föremål som används uteslutande till personligt bruk liksom personliga presenter samt vissa ersättningar och andra rättigheter - är giftorättsgods och ska fördelas mellan makarna vid en bodelning. När en bodelning ska göras med anledning av en makes död görs bodelningen mellan den efterlevande maken/makan och den avlidne maken/makans dödsbo.

Fördelning av tillgångar

I en bodelning ska det sorteras ut vad var och en av makarna äger, både vad gäller tillgångar och skulder. För dödsboet ska det upprättas en så kallad bouppteckning som tar upp den avlidnes och den efterlevandes samtliga tillgångar och skulder. Bodelningen kan antingen göras tillsammans med bouppteckningen eller som en separat handling. Därefter ska makarnas andelar beräknas, alltså vad den efterlevande och den avlidnes dödsbo ska erhålla vid bodelningen. Vid en sådan beräkning ska både den efterlevande och dödsboet ha tillräckligt med tillgångar på sin andel för att det ska täcka de skulder som finns. När skulderna har avräknats mot var och ens tillgångar skall resterande egendom läggas ihop. Det sammanlagda värdet ska sen delas lika mellan den efterlevande och dödsboet. När det står klart vilket värde den efterlevande och dödsboet ska erhålla kan egendomen fördelas. Om det sedan visar sig att den efterlevande eller dödsboet erhåller ett större värde, exempelvis att den gemensamma bostaden tillfaller dödsboet, så ska den efterlevande kompenseras med en så kallad bodelningslikvid. I slutänden ska alltså både den efterlevande och dödsboet ha erhållit egendom med lika stort värde när bodelningen är klar.

Jämkning vid bodelning

Den efterlevande kan begära att få behålla hela eller en del av sitt giftorättsgods vid bodelning i anledning av dödsfall. Det är en så kallad jämkning vid bodelning. Det är en ovillkorlig rätt som endast tillfaller den efterlevande, dödsboet har inte samma möjlighet. Det är särskilt aktuellt om den avlidne har barn som inte är gemensamma med den efterlevande, så kallade särkullbarn. En sådan jämkning kan då innebära att den efterlevande kan skydda hela eller delar av sin sin egendom mot den avlidnes särkullbarn eller andra testamentstagare. Det kan även tillämpas med syftet att ge den avlidne makens arvtagare rätt till all den avlidnes egendom.

Bodelning vid enskild egendom

Enskild egendom är egendom som till följd av vissa åtgärder inte längre är giftorättsgods och ska således inte ingå i en bodelning. Egendom kan vara enskild till följd av att makarna upprättat ett äktenskapsförord, att man erhållit en gåva genom gåvobrev med villkor om att gåvan är enskild, genom att erhålla arv eller annan egendom genom testamente med villkor att det ska vara enskild egendom eller genom att man blivit utsedd till förmånstagare och erhållit ersättning från vissa typer av försäkringar eller pensionssparanden. Eftersom enskild egendom inte ingår i en bodelning kommer den inte att behandlas inom ramen för bodelningen och ska därför inte fördelas eller tas upp vid beräkning av andelar.

Dödsbo och arvingar

Alltsedan år 1987 har en efterlevande arvsrätt före makarnas gemensamma barn. Det innebär att om makarna enbart har gemensamma barn kommer den efterlevande – efter att bodelningen är genomförd – att erhålla resterande egendom från dödsboet genom arv. Det är under förutsättning att den avlidne inte har ett testamente som säger något annat. Den efterlevande kommer då även att erhålla den avlidnes enskilda egendom genom arv. För det fall den avlidne har särkullbarn kommer särkullbarnen i stället för den efterlevande att erhålla arvet och den efterlevande erhåller endast det som tillkommer genom bodelningen. Detsamma gäller om den avlidne upprättat ett testamente där någon annan än den efterlevande makan ska erhålla arvet.