Arvsordningen

Vad är den legala arvsordningen?

Arvsordningen reglerar vilka som har rätt till arv och i vilken ordning personerna har arvsrätt. I Sverige har vi tre olika arvsklasser som reglerar i vilken ordning olika släktingar ärver.  Den första arvsklassen består av den avlidnes barn, så kallade bröstarvingar. Om någon av bröstarvingarna redan avlidit träder bröstarvingens eventuella barn in i bröstarvingens ställe. Om ett barn avlidit ärver därmed barnbarnen istället.

Arvsklassen och turordning

Om det inte finns några barn eller barnbarn aktualiseras den andra arvsklassen, vilken består av den avlidnes föräldrar. Om någon av den avlidnes föräldrar är död så tillfaller förälderns arv eventuella syskon, och i de fall ett syskon är död ärver syskonets barn. Om det inte finns några syskon eller syskonbarn får den förälder som lever hela arvet.

Halvsyskon ärver på samma sätt som helsyskon i de fall den gemensamma föräldern är död. Lever däremot den gemensamma föräldern har halvsyskonen ingen arvsrätt. Är båda föräldrarna döda ärver halvsyskonen enbart av det arv som hör till den gemensamma föräldern. Är samtliga helsyskon samt båda föräldrarna döda ärver halvsyskonet hela arvet. Är ett halvsyskon avlidet men har barn träder dessa i halvsyskonets ställe.

Den tredje och sista arvsklassen består av far- och morföräldrar. Är någon av mor- eller farföräldrarna avlidna ärver deras barn. Finns det inga barn övergår den delen av arvet till den andra mor- eller farföräldern. Är även denna död men har barn ärver barnet, och finns det inget barn går arvet över till arvingarna på den andra sidan av släkten. Gränsen för arvsordningen går vid kusiner, vilka saknar arvsrätt.

I de fall den avlidne inte har någon legal arvinge, inte var gift och inte testamenterat sin kvarlåtenskap till en person, organisation eller liknande tillfaller arvet Allmänna Arvsfonden.

Arvsordningen när det finns testamente

Det går att göra avsteg från den legala arvsordningen. Genom att upprätta ett testamente går det att själv styra vilka personer, företag eller organisationer som ska ärva och i så fall hur mycket och vad de ärver.  Det finns egentligen bara en del av arvet som en person inte själv kan råda över, och det är laglotten. Det är bröstarvingar, d.v.s. barn, som har rätt till laglott. Laglotten utgörs av halva arvslotten. Exempelvis om den avlidne har ett barn och en kvarlåtenskap på 100 000 kr är arvslotten 100 000 kr och laglotten därmed 50 000 kr.

Arvsordningen när den avlidne var gift

Om personen som avlider är gift är huvudregeln att den efterlevande maken/makan ärver. Om den avlidne och den efterlevande maken/makan bara har gemensamma barn får de ut sitt arv efter att båda föräldrarna dött. Om det däremot finns barn till den avlidne som inte även är barn till den efterlevande, så kallade särkullbarn, har de rätt att få ut sitt arv direkt. Halvsyskon kan dock välja att avstå sitt av till förmån för den efterlevande föräldern, och istället få ut sitt arv när den efterlevande föräldern avlidit.

Arvsordningen när den avlidne var sambo

Det finns ingen arvsrätt för sambor, så i dessa fall måste eventuellt arv regleras genom testamenten. Den efterlevande sambon kan dock kräva att samboegendomen, gemensam bostad och bohag, ska bodelas. Det innebär att den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget fördelas mellan den efterlevande sambon och den avlidna sambons arvingar.